Institutionen för psykologi

Forskningsprojekt

Innehåll:

Att observera världen genom ett sugrör: Gränserna för kontrollerad cue-integration 

Forskning om människors beslutsfattande har i stor utsträckning sysslat med heuristiska kognitiva processer genom vilka vi förhandlar med komplexiteten i miljön för att göra bedömningar och ta beslut som ligger inom ramarna för vår kognitiva begränsningar (Gigerenzer et al., 1999; Gilovich et al. 2002; Simon, 1990). Urmodern för  alla heuristiska antaganden om miljön kan antas vara tanken att  relationer mellan variabler ses som linjära och additiva (Karelaia & Hogarth, 2008; Juslin et al , 2009). Denna egenskap av människans uppfattningsförmåga definierar därmed en av de viktigaste begränsningarna för vår förmåga att förstå och kontrollera komplexa system , som den globala ekonomin eller de miljömässiga konsekvenserna av våra handlingar . Något överraskande har påståendet gällande linjära integration baserats i huvudsak på post hoc- tolkningar av data, och framför allt på observationen att linjära additiva modeller beskriver beteende väl , oavsett om uppgiften är linjär och additiv eller inte (Karelaia & Hogarth, 2008). Att människor på något sätt är begränsade i detta avseende är klart, men exakt vad gränserna går är inte väl avgränsat och orsakerna till begränsningarna är inte väl förstådda. Syftet med projektet är tvåfaldigt: att systematiskt kartlägga begränsningar av vår förmåga att fånga icke-linjära och icke-additiva relationer med explicit kunskap om relationer mellan cues och kriterium, och för det andra att testa och kontrastera olika förklaringar för linjär additiv integration som har föreslagits i litteraturen, där en fråga är om de uppstår från oföränderliga kognitiva begränsningar eller reflekterar flexibla anpassningar till den proximala miljön (såsom föreslagits av, t.ex. Bayesianska modeller). I detta sammanhang utvecklar vi en teori som härleder linjär additiv integration från att människors resonerande är kapacitetsbegränsad och av sekventiell karaktär. 

Psymetri – Hur Numeracy och the Approximate Number System (ANS) påverkar bedömningar och beslut

Syftet med projektet är att undersöka vilka färdigheter gällande beslutsfattande som är beroende av fundamentala kognitiva förmågor (här studerar vi the Approximate Number System, ANS) och vilka färdigheter som är beroende av kulturellt förmedlade matematiska kvalitéer (här studerar vi Numeracy). Vidare så undersöker vi hur ANS och Numeracy är inbördes relaterade. Projektet utgår från teorin att förmågan att hantera numerisk information och kunskapen om numerisk information är två interagerande system där förmågan att hantera numerisk information begränsar kunskapen om numerisk information, men den senare dominerar den förra i kontrollerade kognitiva processer. Målet är att utvidga kunskapen om hur beslut och bedömningar under osäkerhet påverkas av numerisk information. I förlängningen kan denna kunskap vara till hjälp för beslutsfattaren, både genom utbildning men också genom presentationsformat.

Publikationer kommer snart.

STandUP – Effektivisering av energikonsumtion och inlärningssystem gällande vid optimeringsuppgifter.

Som en del av regeringens energiprogram för att minska energikonsumtionen i samhället så undersöker vi sätt att så effektivt som möjligt lära människor att bete sig mer energieffektivt, dvs. dra ned kostnaderna samtidigt som man upphåller en viss nivå på nytta. Vi undersöker bland annat olika sätt att förmedla feedback om kostnad och nytta, samt olika sätt att lära sig mappa kostnader mot konsumtion. Ett sådant inlärningssätt som vi studerar är kausal inlärning. Vi planerar också att validera resultaten från laboratoriet till den verkliga miljön, med fördel genom samarbetspartners inom STandUP-projektet (se www.standupforenergy.se för mer info om hela projektet). Förutom målet att göra energikonsumtionen mer effektiv så har forskningen viktiga implikationer för kognitionspsykologi gällande på vilket sätt inlärningsystem bör designas på bästa sätt när det gäller optimeringsuppgifter av olika slag.

Publikationer kommer snart.

Sigma – En enhetlig modell av bedömningsprocessen

Projektet involverar utvecklandet och testandet av en kognitiv teori om processerna och representationerna som underligger mänskliga s.k. multiple-cue bedömningar. Ett viktigt antagande i teorin, nämnd Sigma efter det matematiska tecknet för summering, är att intuitiva kontrollerade bedömningar är begränsade till att interagera information genom att summera effekterna av separata informationsdelar genom ett viktat medelvärde, men att denna information kan vara driven av flera kvalitativt distinkta former av kognitiva representationer, till exempel kunskap om cue-kriterie relationer (cue-abstraktion) samt exemplarminne. Teorin tillåter oss att förutsäga vilka egenskaper i en uppgift som framkallar tillit till analytiska cue-abstraktionsprocesser och vilka egenskaper som framkallar tillit till mer intuitiva processer i form av exemplarminne. Mer generellt får vi också ökad förståelse för de beräknande- och adaptiva rollerna som dessa två spelar vid olika typer av kunskap.

Juslin, P., Nilsson, H. & Winman, A. (2009). Probability theory: Not the very guide of life. Psychological Review, 116, pp. 856-874.

Juslin, P., Karlsson, L., & Olsson, H. (2008). Information integration in multiple-cue judgment: A division-of-labor hypothesis. Cognition, 106, 259-298.

Olsson. A-C., Enkvist, T., & Juslin, P. (2006). Go with the flow! How to master a nonlinear judgment task. Journal of Experimental Psychology: Learning Memory and Cognition, 32, 1371-1384.
 

Människan som en naiv intuitiv statistiker

Informationen som finns tillgänglig vid bedömningar är generellt sett oftast ofullständigt. När information insamlas så är oftast en liten del av händelser, objekt och beteenden från populationerna som man ämnar bygga sina generalisationer tillgängliga. Situationen är jämförbar med den när en statistiker försöker beskriva en population på basis av ett stickprov av populationen. Den intuitiva bedömaren är dock inte utrustad med de formella verktyg på det vis en statistiker är, utan tenderar istället att vara naiv gällande källorna till samplingsfel och inbyggda fel i egenskaperna i stickproven. Ett nytt forskningsprogram (Fiedler & Juslin, 2006) baserat på metaforen om informationssampling och människan som en naiv intuitiv statistiker kan förlika uppenbara motstridiga resultat i tidigare litteratur och erbjuder nya vägar att bota bias i bedömningar som har rapporterats i bedömningsforskningen (Gilovich, Griffin, & Kahneman, 2002) och som oftast har varit svåra att ”de-bias” med den tidigare förståelsen för bedömningsfenomenen. Projektet ämnar att både förklara och omtolka tidigare bedömningsfenomen samt att utveckla och testa nya modeller och hypoteser inbegripna av metaforen. Ambitionen är att både utveckla en teori i hänsyn till grundläggande forskning om mänskliga bedömningar samt att bidra med utveckladet av praktiska metoder för att förbättra experters bedömningar.

Den naiva samplingsmodellen

Det ovanstående perspektivet, med människan som en naiv intuitiv statistiker, applicerats för att förklara överkonfidens när människor producerar konfidensintervall och varför detta format leder till mer överkonfidens än andra formellt motsvarande format. Den naiva samplingsmodellen antyder att människor kan korrekt beskriva information i sina stickprov men att de är naiva i bemärkelsen att de okritiskt behandlare stickprovsegenskaper som korrekta uppskattningar av populationsegenskaperna.  Undersökningen visar att modellen förklarar för robusta och viktiga fynd i tidigare forskning samt tillhandahållet nya prediktioner som konfirmeras, bland annat en väg at minimera överkonfidens med hjälp av s.k. intervallproduktion. Nuvarande forskningsaktiviteter involverar, bland annat, att undersöka relationen mellan överkonfidens och korttidsminne.

Juslin, P., Winman, A., & Hansson, P. (2007). The naïve intuitive statistician: A naïve sampling model of intuitiveconfidenceintervals. Psychological Review, 114, 678-703.

Fiedler, K., & Juslin, P. (Eds.) (2006). Information sampling and adaptive cognition. New York: Cambridge University Press.

Winman, A., Hansson, P., & Juslin, P. (2004). Subjective probability intervals: How to cure overconfidence by interval evaluation. Journal of Experimental Psychology: Learning Memory and Cognition, 30, 1167-1175.

Förklaringar av olika bias vid sannolikhetsbedömningar

Även om ett antal studier har visat att konjunktionsfelet och disjunktionsfelet är två robusta och vanliga fenomen så finns det väldigt lite kunskap om de underliggande kognitiva orsakerna bakom fenomenen. Den vanligaste förklaringen är att både är orsakade av användningen av den s.k. representationstumregeln. Det har dock blivit mer och mer tydligt att representationstumregeln bara, i bästa fall, kan förklara en väldigt liten del av alla konjunktions- och disjunktionsfel. Målet med projektet är att få en bättre förståelse för vilka kognitiva processer som orsakar bias i beslut och bedömningar där sannolikheter är inblandade.

Juslin, P., Nilsson, H. Winman, A. & Lindskog, M. (2011). Reducing cognitive biases in probabilistic reasoning by the use of logarithm formats. Cognition, 120, pp. 248-267.

Juslin, P., Nilsson, H. & Winman, A. (2009). Probability theory: Not the very guide of life. Psychological Review, 116, pp. 856-874.

Nilsson, H., Winman, A., Juslin, P. & Hansson, G. (2009). Linda is not a bearded lady: Configural weighting and adding as the cause of extension errors. Journal of Experimental Psychology: General, 138, pp. 517-534.

Nilsson, H., Juslin, P., Olsson, H. (2008). Exemplars in the mist: The cognitive substrate of the representativeness heuristic. Scandinavian Journal of Psychology, 49, pp. 201-212.

För en samlad överblick över publikationer inom The Judgment and Decision-Making Group, klicka här!