Institutionen för psykologi

Handledarkatalog - Grundnivå och avancerad nivå

Innehåll:

UPPSATSHANDLEDARE

Karin Brocki

Min forskning ligger inom området utvecklingspsykologi och särskilt inom utveckling av kognitiva funktioner. Hittills har min forskning fokuserat på utveckling av exekutiva funktioner, d v s de funktioner som ger oss människor förmåga att planera, organisera och styra vårt beteende mot uppställda mål. Jag studerar dels normalutveckling av dessa funktioner och dels i relation till ADHD symptom (uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet/impulsivitet) hos barn utan diagnos, barn med ADHD och hos barn som tidigt blivit bedömda av psykologer att ha stor risk för att utveckla ADHD. Syftet med min forskning är att genom tvärsnittsstudier och longitudinella studier öka förståelsen av hur utveckling av exekutiva delfunktioner hänger ihop. Vad är det som ligger till grund för ett effektivt exekutivt fungerande? Ett utvecklingsperskpektiv på ADHD vad gäller både beteendesymptom och neuropsykologiska nedsättningar är också något jag understryker i min forskning.

Telefon: 018-471 2117
Rum: 12:306
E-post: karin.brocki@psyk.uu.se
Hemsida

JoAnne Dahl

Welcome to clinical research! I am mainly interested in developing, applying and evaluating psychotherapy in clinical settings. My projects have focused on primarily treatment of persons with chronic illness such as pain, stress, asthma, epilepsy and obesity. A major theme has been developing interventions that help people back to work after long periods of sick listing. Current projects entail cooperation with clinical setting such as rehabilitation and primary care as well as the National Insurance Organisation, the National Employment Organization and the National Health and Welfare Organization.The main therapy focus is Acceptance and Commitment therapy which is a ‘third wave’ Cognitive Behavior Therapy. 

I also have a number of projects in the developing countries: Sierre Leone, South Africa and India. These projects are also clinical and focus on a variety of problems such as unsafe sex, AIDs and trauma victims to epilepsy. 

Clinical research requires a greater amount of work than other types of projects. On the other hand, most of my students feel that this type of clinical project prepares them for a clinical working life. Welcome to contact me!

Telefon: 018-471 2116
Rum: 14:359
E-post: joanne.dahl@psyk.uu.se

Ulf Dimberg

Emotionspsykologi

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att studera ansiktsmusklernas roll vid emotionell aktivering. Projektet vill belysa, om, och hur, våra ansiktsmuskler är relaterade till emotionella reaktioner. Förankrat i ett evolutionsbiologiskt perspektiv antas emotioner kontrolleras av genetiskt givna "affect programs" och en central teoretisk referensram är att det finns fundamentala emotionella tillstånd vars uttryck i ansiktet är biologiskt förprogrammerade.

Projektet knyter an till klassiska spörsmål i emotionspsykologi där frågan gäller huruvida emotionell aktivitet är associerad med specifika kroppsliga reaktioner och om vissa komponenter i det emotionella responsesystemet är mer fundamentala än de övriga. Ansiktsuttryck anses ha två funktioner, dels en central roll som signalsystem vid emotionell kommunikation och dels en kausal roll som sensoriskt feedback system vid den egna upplevelsen av emotion. Med detta som bakgrund knyter projektet an till "facial feedback-hypothesis" och ett mål i projektet är att undersöka om ansiktsuttryck kan föregå autonoma reaktioner liksom den egna upplevelsen av emotionen.

Med hjälp av elektromyografisk (EMG) teknik har min tidigare forskning bl a visat att emotionsrelevanta ansiktsmuskelreaktioner kan vara uppseendeväckande snabba och detekterbara redan efter några tiondelar av en sekunds exponering. Detta kan indikera att emotionella reaktioner är automatiska och kan utlösas utan medveten kognitiv kontroll. Detta har jag funnit i senare års forskning som visat att försökspersoner spontant reagerar med olika reaktionsmönster på olika emotionella stimuli, även då de enbart subliminalt exponeras för dessa. Centralt i projektet är därför att, förutom ansikts-EMG-reaktioner, registrera olika autonom aktivitet, hjärnaktivitet och upplevelsen av emotion.

Andra frågor som berörs är om kliniskt relevanta grupper, som t ex fobiker, reagerar med snabba reaktioner då de exponeras för rädslorelevanta objekt; om personer med Asperger syndrom reagerar annorlunda på emotionella stimuli; om stressrelaterade problem som t.ex. hjärtproblem är relaterat till hur man reagerar på sociala och emotionella stimuli. Vidare studeras Vänster/Höger asymmetri, könsskillnader i emotionell ansiktsreaktivitet och om emotionell expressivitet är relaterad till empatisk förmåga.

Telefon: 018-471 2140
Rum: 13:317
E-post: ulf.dimberg@psyk.uu.se

Terje Falck-Ytter

Ögonrörelser och Autism

Autismspektrumtillstånd är genomgripande störningar i utvecklingen som kännetecknas av nedsatt förmåga till social interaktion, kommunikation samt av begränsade och stereotypa intressen. På Spädbarnslabbet har vi under flera år studerat hur förskolebarn med autismspektrumtillstånd uppfattar sin omvärld. I dessa studier undersöks barn med autismspektrumdiagnos samt en kontrollgrupp för en undersökning av hur barnen uppmärksammar sociala händelser. Vi använder ögonrörelsekamera för att mäta hur barnen tittar. Även andra testningar av barnen kan ingå (t ex utvecklingsbedömning).

Telefon: 018-471 2522
Rum: 13:227
E-post: terje.falck-ytter@psyk.uu.se

Christine Fawcett

Jag är intresserad av hur barn förstår och engagerar sig i socialt samspel med andra. En viktig forskningsinriktning är hur barn känner igen/uppfattar när andra människor har delade mål. Vilka signaler litar spädbarn på för att avgöra när andra samarbetar och hur det påverkar deras eget beteende? En andra forskningsfokus är selektivitet i social inlärning och social interaktion. Till exempel, vem uppmärksammar spädbarnet när man försöker lära sig nya färdigheter? Dessa ämnen hjälper att belysa spädbarn och unga barns tidiga sociala och kognitiva utveckling.

I'm interested in how infants understand and engage in social interactions with others. One main research focus is how infants recognize when other people have shared goals. What cues do infants rely on to decide when others are collaborating and how does that affect their own behavior? A second research focus is selectivity in social learning and social interaction. For example, who do infants pay attention to when trying to learn new skills? These topics help to shed light on infants' and young children's early social and cognitive development.

Telefon: 018-471 6337
E-post: christine.fawcett@psyk.uu.se

Mats Fredrikson

I forskargruppen angriper vi faktorer som i vid mening har med emotioner och emotionell inlärning att göra. Studierna spänner från epidemiologiska undersökningar gällande förekomst av t.ex. ångeststörningar och personlighetsstörningar i befolkningen över naturalistiska och experimentella inlärningsstudier till molekylärbiologiska markörer för betingning och undersökningar med moderna hjärnavbildningstekniker som positron emissionstomografi och fMRI. Om Du har intresse, hör av Dig för en diskussion.
Jag har också ett intresse för den centralnervösa representationen och styrningen av andra negativa emotioner som smärta och illamående.
Välkommen för en diskussion!

Telefon: 018-471 2112
Rum: 13:244
Mail: mats.fredrikson@psyk.uu.se

Tomas Furmark

Mitt huvudsakliga forskningsområde är rädsla och ångest, framförallt vad som händer i hjärnan när vi upplever dessa negativa känslor och hur hjärnans aktivitet förändras av behandling. Under senare år har jag främst studerat personer med social fobi. Jag och övriga i forskningsgruppen har i en serie studier undersökt hur neuronal aktivitet i hjärnan påverkas av social ångest både före och efter psykologisk respektive farmakologisk behandling. I dessa studier har vi använt oss av positronemissionstomografi (PET) som är en funktionell hjärnavbildningsteknik. Vi försöker också ta reda på hur karakteristiska hjärnfunktioner vid social fobi relaterar till andra biologiska mått, t ex utsöndring av stresshormoner samt till gener som styr olika funktioner hos hjärnans signalämnen. Jag medverkar också i behandlingsstudier av social fobi. I samarbete med bl.a. Gerhard Andersson och Per Carlbring har vi i en serie studier undersökt om social fobi kan behandlas med kognitiv-beteendeterapi som administreras via Internet.

Telefon: 018-471 2153
Rum: 12:324
E-post: tomas.furmark@psyk.uu.se

Gustaf Gredebäck

Jag undersöker spädbarns tidiga sociala, kognitiva, och motoriska utveckling. Läs mer om min forskning:

Telefon: 018-471 2111
Rum: 14:270
E-post: gustaf.gredeback@psyk.uu.se

Terry Hartig

Among other topics, I study the ways in which visits to places like a garden, park or forest can promote effective functioning and physical and mental health. In particular, I try to understand how, when and with whom visits to such environments can promote stress recovery and other forms of psychological restoration. Together with Professor Per Lindberg and Ph.D. student Freddie Lymeus, I have been developing a framework for cooperation between the Department of Psychology and the Uppsala Botanical Gardens. The cooperative framework is meant to stimulate and support student research on questions concerning human behavior in the natural environment. Several students have already written or are presently writing their theses within this cooperative framework. If this sounds interesting to you, then feel free to contact me. I'll be happy to discuss possibilities with you.

Telefon: 018-471 6532
Institutet för Bostads- och urbanforskning och Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet
E-post: terry.hartig@ibf.uu.se

Timo Hursti

Beteendemedicin/hälsopsykologi/klinisk psykologi är huvudrubriker som innefattar det mesta av mina forskningsintressen. Kopplingen till den gastrointestinala vägen är kännetecknande för många av de fenomen jag har intresserat mig för. Illamåendebesvär i kliniska (fr a inom cancervården) och icke-kliniska sammanhang är ett exempel på dessa. Aspekter som studeras där innefattar bl a förekomst, medierande mekanismer, individuella skillnader och den subjektiva upplevelsen. Även andra psykosociala aspekter av cancer och dess behandling är intressanta.

Från illamående är inte steget långt till studier av inlärda födoämnesaversioner och mekanismer bakom dessa. Undvikande av viss föda kan också vara relaterad till etiska eller hälsoaspekter, vilket kan komma till uttryck i samband med vegetarianism och allergier. Huruvida mekanismer bakom undvikandet skiljer sig mellan olika grupper är av intresse. Relevansen av emotionen äckel/avsky i sammanhanget studeras också.

Jag är intresserad av att diskutera olika typer av uppsatsprojekt, inte bara inom de specifika områden som nämnts ovan. Även behandlingsstudier är intressanta. Min kliniska inriktning är kognitiv beteendeterapi där jag också har psykoterapeutkompetens.

Telefon: 018-471 7842
Rum: 14:348
E-post: timo.hursti@psyk.uu.se

Patrik Juslin

Jag erbjuder handledning inom musikpsykologi, som definieras som studiet av upplevelser och beteenden i samband med musik. Jag är särskilt intresserad av hur musik uttrycker och väcker känslor. Fokus ligger på grundforskning, men jag är inte främmande för tillämpad forskning. Musikgruppen använder ett brett omfång av metoder, bl a experiment, enkäter, videoobservation, fysiologisk mätning, datorsimuleringar och elektroniska dagböcker. För närvarande arbetar vi med ett nytt projekt, som med experimentella metoder studerar olika mekanismer genom vilka musik kan väcka känslor. Våra upplevelser av musik berättar en historia om vilka vi är som människor - både som individer och som art. På ett individuellt plan speglar upplevelserna våra minnen, preferenser och personlighetsegenskaper. På ett biologiskt plan är upplevelserna ett uttryck för människans förmåga att utnyttja potentiellt viktig information i ljud. Att förstå hur vi tolkar ljud, för att med känslor vägleda framtida beteende, är en central uppgift för den allmänna psykologin.

Skicka gärna ett meddelande och boka tid för ett möte.

Telefon: 018-471 7274
Rum: 14:347
E-post: patrik.juslin@psyk.uu.se
Hemsida

Peter Juslin

Jag kan erbjuda handledning inom området kognitionspsykologi med tillämpning på människors bedömningar och beslutsfattande. Ett vanligt tema inom detta forskningsområde har varit att jämföra människors beteende med olika normer för rationellt beteende, bl a i syfte att undersöka om människor är så rationella som antas i många samhällsvetenskaper, och inte minst inom ekonomi (jmf med den s k ”Homo Economicus”). I våra forskningsprojekt försöker vi förklara de tillkortakommanden avseende människors bedömningar och beslut som dokumenterats i tidigare forskning genom att relatera beteendet dels till egenskaperna i naturliga beslutsmiljöer, dels till de kognitiva begränsningar som människor har.

Telefon: 018-471 2503
Rum: 12:330
E-post: peter.juslin@psyk.uu.se
Hemsida

Ben Kenward

Tillsammans med doktoranden Malin Eriksson utför jag ett projekt för att undersöka förskolebarns utvecklande balans mellan samarbete och konkurrens. I en tidigare studie (VT14) där en programstudent också deltog undersökte vi bakgrundsfaktorer och etablerade t ex att barnets familjebakgrund kan ha en stor påverkan på hur konkurrensinriktade förskolebarn är. Vi håller på planera en ny studie för VT15 som antagligen gå ut på att undersöka ifall vi kan skapa interventioner som ökar barnens samarbete. Planeringen är vid ett tidigt stadie och en student som blir inblandad nu kan ha en hel del påverkan på studiens utseende. Studien skulle involvera en del besök på förskolor för att observera barn.

Telefon: 018-471 1525
Rum: 14:269
E-post: ben.kenward@psyk.uu.se
Hemsida

Per Lindberg

Jag handleder gärna uppsatser inom hälsopsykologi, klinisk psykologi och beteendemedicin. Mitt intresseområde omfattar teoretisk och tillämpad forskning med dessa perspektiv på hälsa, egenvård och rehabilitering.

Jag ingår i forskargruppen ‘Beteendemedicin och fysioterapi’ vid Institutionen för Neurovetenskap (under ledning av professor Pernilla Åsenlöf) där vi söker svar på hur beteendemedicinska strategier kan integreras med sjukgymnastik för att öka patienters engagemang i hälsobeteenden och egenvård. Några projekt finns beskrivna på denna sida. Den forskningsfråga som styr gruppens olika forskningsprojekt är ”Vilken individ har störst nytta av vilken beteende-medicinsk behandling, i vilken dos, i vilket skede av sjukdomstillståndet och till vilken kostnad?” Med beteendeteoretiska utgångspunkter försöker vi få fördjupad och mer nyanserad förståelse för problemområden där utökade, framför allt psykologiska förklaringsfaktorer till sjukdom och hälsa har betydelse. En gemensam nämnare är den starka anknytningen till klinik. Forskningen har en stark teoretisk förankring inom inlärningspsykologi, särskilt Social Kognitiv Teori, vars principer starkt influerar de interventioner som utvecklas och prövas. Forskningsresultat om vilka bio-psyko-sociala faktorer som predicerar beteende- och hälsoutfall används för att systematiskt skräddarsy beteendeinterventioner utifrån varje individuell patients mål och förutsättningar. Strävan i forskargruppens delprojekt är att skapa ökad förståelse för den process som inbegriper primär, sekundär och tertiär prevention, samt behandlingsforskning. I det senare betonas även möjligheterna att med experimentella designer validera samband mellan de faktorer som visat sig vara centrala i tvärsnitts- och longitudinella studier. Om man tycker sig ha intressen (även externa kontakter med projekt) som anknyter till detta område är jag villig att handleda uppsatser, men för närvarande finns inga ”färdiga” ämnen med anknytning till befintliga projekt.

Ett annat intresseområde är kliniska tillämpningar med miljöpsykologisk anknytning. I ett samarbete under ledning av professor Terry Hartig (Institutet för Bostads- och urbanforskning och Institutionen för psykologi) och med leg. psykolog Freddie Lymeus som doktorand, arbetar jag med att utveckla ett nätverk med Uppsala linneanska trädgårdar. Det övergripande syftet är att stimulera och stödja uppsatsarbeten kring frågor om mänskligt beteende i vår naturliga omgivning. Se även Terrys presentation på denna sida.

Jag samarbetar även med professor Karin Sonnander, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, i ett doktorandprojekt där vi ämnar utveckla och pröva kommunikationsstrategier för personer med Rett syndrom, se denna sida. Detta är en flerfunktionsnedsättning med bland annat omfattande kommunikationssvårigheter och drabbar företrädesvis flickor med en incidens på 1:10000 födda. Inte heller här finns ”färdiga ämnen” men jag är beredd att åta mig huvudhandledarskap (med extern projektledare) för befintliga arbeten inom området habilitering i vid mening.

Jag är även generellt öppen för att handleda i projekt som mer utgår från studentens eget intresse genom att medverka som huvudhandledare för externa forskningsprojekt. Kontakta mig i så fall med en kort beskrivning av ämnet/forskningsidéerna.

Jag nås alltid snabbast med e-post.

Telefon: 018-471 2102
Rum: 13:326
E-post: per.lindberg@psyk.uu.se

Carin Marciszko

Jag bedriver forskning inom utvecklingspsykologi. Mina huvudintressen involverar mentala kontrollfunktioner (exekutiva funktioner, såsom arbetsminne och inhibition) och beteendeproblem hos barn. Jag driver f n ett projekt som undersöker hur barns exekutiva funktioner är relaterade till aggressivt beteende, samt hur dessa två faktorer över tid (longitudinellt) kan predicera barnens kamratrelationer. Jag har även bedrivit forskning kring relationen mellan exekutiva funktioner och ADHD hos barn, vilket fortfarande är ett stort intresse för mig. Jag är också intresserad av interaktionen mellan exekutiva funktioner och emotion hos vuxna.

Telefon: 018-471 2155
Rum: 12:324
E-post: carin.marciszko@psyk.uu.se

Leo Poom

Jag forskar tillsammans med Anders Winman och Marcus Lindskog inom ett ämnesområde som överskrider gränsen mellan perception och kognitionspsykologi: Det approximativa nummersystemet (the Approximate Number System, ANS).

Människor tycks vara utrustade med ett approximativt "nummersinne", en förmåga att representera antal utan att behöva använda symboler (t ex arabiska siffror). Nummersinnet används för att snabbt avgöra hur många objekt som finns på ett visst ställe eller för att diskriminera mellan vilken av två uppsättningar av objekt som är fler i antal. I nummersinnet representeras antal alltmer inexakt ju större antalet är. Även om nummersinnet verkar vara en grundläggande kognitiv färdighet finns det stora individuella skillnader i precisionen med vilken människor kan representera antal. Forskning har visat att medan ett skarpt approximativt nummersinne tycks vara relaterat till god matematisk förmåga är ett inexakt nummersinne relaterat till matematiska svårigheter.

Nummersinnet och dess relation till färdigheter i matematik har till stor del studerats med hjälp av visuella uppgifter där deltagarna skall avgöra om en mängd av objekt (t ex gula punkter) består av fler eller färre objekt än en annan mängd (t ex blå punkter). I sådana situationer finns nästan alltid förutom antal, ett flertal perceptuella ledtrådar (cues) som samvarierar med antal. T ex om de gula punkterna är fler, upptar de samtidigt också en större area. Denna egenskap hos stimuli har gett upphov till en delning inom forskarsamhället. Medan vissa hävdar att det approximativa nummersystemet kan representera antal direkt utan att använda sig av perceptuella cues hävdar andra att nummersinnet inte har tillgång till någon direkt representation utan att en bedömning av antal baseras på en sammanvägning av perceptuella cues. För att kunna kartlägga hur precisionen i nummersinnet är relaterad till matematisk färdighet är det viktigt att undersöka dess natur med avseende på dessa två möjligheter.

Forskning kring nummersinnet har historiskt utförts inom två olika psykologiska traditioner. Medan kognitions- och utvecklingspsykologer har varit intresserade av relationen mellan precisionen i nummersinnet och kognitiva färdigheter (t ex matematisk förmåga) har perceptionspsykologer intresserat sig för de perceptuella egenskaperna hos de stimuli som används för att undersöka nummersinnet. I projektet bryggar vi dessa två traditioner för att få en mer detaljerad bild av nummersinnets natur och dess relation till matematiska färdigheter. Förutom att bidra till en fördjupad förståelse av nummersinnets natur tror vi att fynden från projektet har möjlighet att bidra till att förbättra undervisning i matematik och ge indikationer om vilka verktyg som kan vara fruktbara för att bättre hjälpa individer med matematiksvårigheter.

Jag erbjuder handledning främst inom ovanstående specialområde.

Telefon: 018-471 2127
Rum: 12:329
E-post: leo.poom@psyk.uu.se

Erik Rautalinko

Jag handleder inom området kommunikation i parrelationer. Beroende på fenomenet som studeras kan både kvantitativ och kvalitativ metod användas, dock inte endast självskattningsdata. Fokus i parrelationer är relationstillfredsställelse och dess samband med hjälpsamhet, stöd och socialt utbyte, samt kommunikation hos sammanboende par. Även samband mellan likhet och komplementaritet i kommunikationen, attraktion och relationstillfredsställelse är lämpliga områden för en sådan uppsats.

Observera att jag inte handleder utanför detta område. Om du tycker att ämnet verkar intressant, så kontakta mig och jag berättar mer om hur uppsatser i området kan tänkas se ut.

Telefon: 018-471 2160
Rum: 13:311
E-post: erik.rautalinko@psyk.uu.se

Gunilla Stenberg

Jag forskar inom området utvecklingspsykologi, framför allt om barnets tidiga kognitiva, sociala och emotionella utveckling. För närvarande studerar jag hur små barn informerar sig i nya situationer genom att ”läsa av” andra människors ansiktsuttryck och reaktioner för att sedan använda sig av denna information för att hantera omvärlden. Detta fenomen, socialt refererande, studeras framförallt i experimentella studier. Exempel på intressanta frågar att gå vidare med är: 1. Hur tidigt kan detta fenomen studeras hos barn? 2. Varför vänder sig små barn hellre till vissa vuxna än till andra?

Telefon: 018-471 2122
Rum: 12:305
E-post: gunilla.stenberg@psyk.uu.se

Hedvig Söderlund

Informationen uppdateras ...

Telefon: 018-471 2137
Rum: 14:357
E-post: hedvig.soderlund@psyk.uu.se

Anders Winman

Mina intresseområden ligger inom kognitiv grundforskning och kretsar runt bedömningar under osäkerhet, minne, kategorisering, inlärning, beslutsfattande etc. Jag är f n främst involverad i ett forskningsprojekt som studerar hur människan intuitivt gör bedömningar av olika statistiska egenskaper i omgivningen i anknytning till rationalitet, beslutsfattande, bedömningar under osäkerhet samt kategorisering. Utgångspunkten är att mänskligt beteende ytterst kan beskrivas som rationellt givet begränsningar i den kognitiva apparaten och ofullständig och felaktig information från omgivningen. Forskningen bedrivs empiriskt-experimentellt och syftar till teoriutveckling genom användande av kognitiv modellering.

Telefon: 018-471 2162
Mobil: 070-651 99 25
Rum: 12:325
E-post: anders.winman@psyk.uu.se

Cecilia Wåhlstedt

Mitt forskningsområde är inom utvecklingspsykologi. Jag bedriver ett longitudinellt projekt där jag studerar barn med ADHD symtom. Heterogenitet hos barn med ADHD symtom är ett välkänt fenomen. Denna heterogenitet är framförallt förekommande inom tre olika områden: (1) hur de två olika ADHD symtom domänerna uttrycks (hyperaktivitet/impulsivitet och ouppmärksamhet); neuropsykologiska brister t ex exekutiva funktioner, motivation och vakenhetsgrad och (3) komorbiditet d v s samtidiga beteendeproblem såsom t ex trots, depression/ängslan, och försämrade skolprestationer. Trots att mycket forskning kring ADHD hos barn har genomförts under de senaste två decennierna är vår kunskapsnivå kring hur denna heterogenitet ser ut begränsad på grund av att få studier har genomförts med detta syfte. Projektet bygger vidare på min tidigare forskning inom området och syfte med projektet är att studera hur neuropsykologiska brister hos barn med ADHD symtom förändras under utvecklingen. Jag kommer vidare att studera barn med ADHD symtom som inte uppvisar neuropsykologiska brister för att ha möjlighet att upptäcka vilka möjliga faktorer som ligger bakom ADHD symtom hos dessa barn. Två befintliga icke-kliniska sampel ingår i studien där barn med höga nivåer av ADHD symtom har överselekterats. Ökad kunskap inom detta område kan hjälpa oss att identifiera mer homogena grupper av barn med ADHD symtom, vilket i sin tur kan förbättra tidig identifiering och behandling av barn med denna problematik.

Telefon: 018-471 2146
Rum: 13:319
E-post: cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se