Psykologiska effekter av covid-19

Välkommen till vårt forskningsprojekt om psykologiska effekter av covid-19-pandemin!

Vi hoppas att du vill delta i våra studier som just nu genomförs vid Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet, om hur den pågående covid-19-pandemin påverkar den mentala hälsan i den svenska befolkningen.

BIld av coronaviruset

Projektets bakgrund och syfte

Den pågående pandemin kan liknas vid ”the perfect storm” för mental ohälsa eftersom den leder till att vi tappar kontrollen inom många områden i livet – familjen, arbetet, ekonomin, samhället … Ovissheten och oron ökar, vi måste isolera oss och avstå från socialt umgänge och många fritidsaktiviteter – faktorer som vi vet främjar den psykiska hälsan. Alltså kan vi förvänta oss negativa effekter på den psykiska hälsan av pandemin. Särskilt för de psykiskt sårbara kan pandemin vara en trigger. Ur ett hälsopsykologiskt perspektiv, är det kritiskt att förstå de psykosociala effekterna av en pandemi. Om man kan förstå dem har man bättre verktyg att lindra problemen, senare under pandemin eller t.o.m. motverka psykisk ohälsa vid framtida pandemiutbrott.

Studie 1

Påverkan av covid-19-restriktioner på familjer med små barn i ett internationellt perspektiv

Denna studie är ett internationellt samarbetsprojekt mellan 8 länder (Sverige, England, Kina, Italien, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland) med syftet att jämföra hur olika pandemirestriktioner/karantäner som reglerar dagliga verksamheter i dessa länder påverkar familjer med små barn. Jämförelse av data kring hur familjelivet påverkas av covid-19-restriktioner är särskilt intressant då Sverige har ett mer liberalt förhållningssätt gällande t.ex. karantänrekommendationer och ingen nedstängning av grundskolor jämfört med andra länder. Men trots att skolorna i Sverige har hållits öppna kan de förordningar och regler som enligt svensk lag gäller from den 1 April 2020 för att undvika spridningen av covid-19 i Sverige, antas innebära stora förändringar för familjer med små barn som inte är så lätta att hantera. T.ex. finns det restriktioner för inomhusaktiviteter och utomhusaktiviteter för att minimera riskerna för smittspridning, och en begränsad möjlighet att delta i fritidsaktiviteter för barn. Vi särskilt intresserade av att studera pandemins effekter på familjer med barn i åldern 4 till 7 år eftersom familjer med barn i denna åldersgrupp troligtvis drabbas hårdast av rådande restriktioner. Till exempel, kan det vara svårt för små barn att förstå varför det är nödvändigt med socialt avstånd, de kan ha brist på kännedom om pedagogiska aktiviteter online, är ytterst beroende av verkliga interaktioner för att upprätthålla vänskapsrelationer och har ett stort behov av höga nivåer av fysisk aktivitet. Vi ställer följande forskningsfrågor:

  1. Hur påverkas föräldrar med små barn av restriktionerna i samband med covid-19-pandemin när det gäller mental hälsa och förändrade könsroller i hemmet?
  2. Hur påverkas kvalitet och kvantitet av gemensamma aktiviteter i hemmet (lärmiljön i hemmet, rutiner, prioriteter, tid varje förälder är involverad i aktivitet med barnet, effektivitet och nöjdhet) under pågående pandemi jämfört med före pandemin?
  3. Hur påverkas barns och förälders skärmanvändning (t.ex. olika aspekter av skärmtid – social kontakt med familj, social kontakt med vänner, pedagogiska syften o.s.v.) under pågående pandemi i jämförelsen med före pandemin?
  4. Hur påverkas barns fysiska aktivitet (inomhus och utomhus) och finns det samband med barnens tillgång till naturen och barnens välbefinnande?
  5. Hur påverkas dessa utfallsvariabler av möjliga individuella skillnader såsom demografi och kontakthistoria (inklusive diagnos av covid-19)?

Resultaten från studien kommer att bidra med ny samhällsnyttig information om de psykosociala effekterna av covid-19 på familjer med små barn, och hur dessa kan mildras, vilket kommer att utgöra en viktig kunskapsbas inom den närmsta tiden och vid framtida pandemiutbrott.

Delta i studien

Svara på vår webbenkät som genomförs just nu om du är över 18 år och vårdnadshavare till ett eller flera barn mellan 4 och 7 år. Enkäten tar ca 20–30 minuter att svara på och innehåller frågor om familjens mående och vardagsrutiner.

Studie 2 (datainsamling avslutad)

Psykologiska reaktioner på covid-19 i den svenska befolkningen: psykisk hälsa, välbefinnande, sömn och infektionsförebyggande beteenden

I studien är vi intresserade av att kartlägga de psykologiska reaktionerna av covid-19 i den allmänna vuxna befolkningen i Sverige. Vi studerar särskilt effekter på ångest och depression, sömn och på utförandet av smittförebyggande beteenden genom en webbundersökning i stor skala. Vi kommer också att studera hur dessa utfallsvariabler kan påverkas av möjliga individuella skillnader i demografi, underliggande hälsotillstånd, symtom på covid-19, kontakthistoria (inklusive diagnos av covid-19), möjlig kunskap om rekommendationer om smittförebyggande beteenden och psykosociala sårbarhets- och riskfaktorer. Resultaten från denna studie kommer sannolikt att bidra med ny och viktig kunskap om de psykosociala effekterna av covid-19, och hur dessa kan mildras, inte bara för just denna pandemi utan också för framtida infektionsutbrott. Vi ställer följande forskningsfrågor:

  1. Hur påverkas den svenska befolkningens mentala hälsa och välbefinnande när det gäller ångest, depression och sömn av covid-19?
  2. I vilken utsträckning känner befolkningen till och följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att förhindra smittspridning av covid-19?
  3. Påverkas människor olika av COVID-19 när det gäller mental hälsa, välbefinnande och smitttförebyggande beteende beroende på skillnader i demografiska variabler (d.v.s. kön, utbildning, ålder, antal barn hemma (och åldrar), boende (stad , landsort), arbetssituation, exponering för viruset, kunskap, och psykosociala skydds- och riskfaktorer (dvs. psykologisk flexibilitet).

Delta i studien

Datainsamlingen är avslutad för den här studien. När resultaten för studien har publicerats kommer en sammanfattning att finnas tillgänglig på den här webbsidan.

Vem genomför forskningen?

Karin Brocki är ansvarig forskare för båda studierna, prof. Lance McCracken, Monica Buhrman (FD), Matilda Frick (FD) och Farzaneh Badinlou (FD) är medverkande forskare vid institutionen för psykologi, och Uppsala universitet är forskningshuvudman. Studien om barnfamiljer är ett samarbete främst med University of Cambridge som är forskningshuvudman för den engelska delen.

Karin Brocki
Lance McCracken
Monica Buhrman
Matilda Frick
Farzaneh Badinlou

INFORMATION OM BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER OCH DATAHANTERING

Deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta. Information från studien kommer att användas för att skriva vetenskapliga artiklar. Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppsala universitet är ansvarig för lagring och hantering av data som samlas in i Uppsala. Data hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR, vilket ger dig rätt att få information om vilken data vi lagrar om dig, samt vid behov få eventuella fel rättade eller data raderad. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta ansvarig forskare. Dataskyddsombud nås på dataskyddsombud@uu.se. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.

Både studier har fått etiskt godkännande av Etikprövningsmyndigheten (Dnr 2020-01910 och Dnr 2020-02391)