Handledarkatalog - Grundnivå och avancerad nivå

Innehåll:

Uppsatshandledare

Nazar Akrami

Informationen uppdateras ...

Karin Brocki

Min forskning ligger inom området utvecklingspsykologi och särskilt inom utveckling av kognitiva funktioner. Hittills har min forskning fokuserat på utveckling av exekutiva funktioner, d v s de funktioner som ger oss människor förmåga att planera, organisera och styra vårt beteende mot uppställda mål. Jag studerar dels normalutveckling av dessa funktioner och dels i relation till ADHD symptom (uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet/impulsivitet) hos barn utan diagnos, barn med ADHD och hos barn som tidigt blivit bedömda av psykologer att ha stor risk för att utveckla ADHD. Syftet med min forskning är att genom tvärsnittsstudier och longitudinella studier öka förståelsen av hur utveckling av exekutiva delfunktioner hänger ihop. Vad är det som ligger till grund för ett effektivt exekutivt fungerande? Ett utvecklingsperskpektiv på ADHD vad gäller både beteendesymptom och neuropsykologiska nedsättningar är också något jag understryker i min forskning.

Monica Buhrman

Informationen uppdateras ...

Constanze Eib

Jag handleder gärna allt inom arbets-och organisationspsykologi. Datainsamlingen sker oftast genom enkäter eller genom intervjuer. I området ingår anställda, chefer, egenanställda, egenföretagare samt aspekter inom ledarskap, arbetsmiljö, rättvisa, kvinnor i högre positioner, välbefinnande och hälsa på jobbet. Det kan även vara intressant att titta på yrkesutveckling av unga människor samt titta på pensionärer. Det går bra att komma med egna förslag.

Själv är jag inblandad i olika projekt om rättvisa på jobbet som anställd samtidigt som jag är intresserad hur man skapar mer rättvisa på arbetsplatsen och hur man kan stödja chefer i deras arbete. Jag är också inblandad i olika projekt kring egenföretagare och egenanställda: deras arbetsmiljö, innovationsförmåga, resiliens och välbefinnande. Jag använder oftast longitudinella analysmetoder. Mina uppsatsstudenter samlar dock in egen data och lär sig därmed att tänka ut en egen projektidé, samla in data, analysera data och lägga fram resultaten i en rapport.

Terje Falck-Ytter

Ögonrörelser och Autism

Autismspektrumtillstånd är genomgripande störningar i utvecklingen som kännetecknas av nedsatt förmåga till social interaktion, kommunikation samt av begränsade och stereotypa intressen. På Spädbarnslabbet har vi under flera år studerat hur förskolebarn med autismspektrumtillstånd uppfattar sin omvärld. I dessa studier undersöks barn med autismspektrumdiagnos samt en kontrollgrupp för en undersökning av hur barnen uppmärksammar sociala händelser. Vi använder ögonrörelsekamera för att mäta hur barnen tittar. Även andra testningar av barnen kan ingå (t ex utvecklingsbedömning).

Christine Fawcett

Jag är intresserad av hur barn förstår och engagerar sig i socialt samspel med andra. En viktig forskningsinriktning är hur barn känner igen/uppfattar när andra människor har delade mål. Vilka signaler litar spädbarn på för att avgöra när andra samarbetar och hur det påverkar deras eget beteende? En andra forskningsfokus är selektivitet i social inlärning och social interaktion. Till exempel, vem uppmärksammar spädbarnet när man försöker lära sig nya färdigheter? Dessa ämnen hjälper att belysa spädbarn och unga barns tidiga sociala och kognitiva utveckling.

I'm interested in how infants understand and engage in social interactions with others. One main research focus is how infants recognize when other people have shared goals. What cues do infants rely on to decide when others are collaborating and how does that affect their own behavior? A second research focus is selectivity in social learning and social interaction. For example, who do infants pay attention to when trying to learn new skills? These topics help to shed light on infants' and young children's early social and cognitive development.

Linda Forssman

Jag är intresserad av utvecklingen av kognitiva, språkliga och sociala förmågor under spädbarnsåldern och tidig barndom, samt hur utvecklingen av dessa förmågor påverkas av erfarenheter och den sociala miljön (t.ex., föräldrabeteenden).

I nuläget så kan jag handleda uppsatser som baseras på data från ett pågående forskningsprojekt (startdatum september 2019) som kallas för REaL (A Roadmap to early Executive function and Language). Projektet består av två studier (en longitudinell studie och en longitudinell interventionsstudie) där vi följer ca 210 barn och deras familjer från 9 månaders ålder till 2 års ålder. Inom ramen för ett uppsatsprojekt så är det möjligt att undersöka frågeställningar kopplat till eventuella interventionseffekter och/eller individuella skillnader.

Tomas Furmark

Mitt huvudsakliga forskningsområde är rädsla och ångest, framförallt vad som händer i hjärnan när vi upplever dessa negativa känslor och hur hjärnans aktivitet förändras av behandling. Under senare år har jag främst studerat personer med social fobi. Jag och övriga i forskningsgruppen har i en serie studier undersökt hur neuronal aktivitet i hjärnan påverkas av social ångest både före och efter psykologisk respektive farmakologisk behandling. I dessa studier har vi använt oss av positronemissionstomografi (PET) som är en funktionell hjärnavbildningsteknik. Vi försöker också ta reda på hur karakteristiska hjärnfunktioner vid social fobi relaterar till andra biologiska mått, t ex utsöndring av stresshormoner samt till gener som styr olika funktioner hos hjärnans signalämnen. Jag medverkar också i behandlingsstudier av social fobi. I samarbete med bl.a. Gerhard Andersson och Per Carlbring har vi i en serie studier undersökt om social fobi kan behandlas med kognitiv-beteendeterapi som administreras via Internet.

Gustaf Gredebäck

Föreståndare för Avdelningen för utvecklingspsykologi. I min forskning undersöker jag spädbarns tidiga sociala, kognitiva, och motoriska utveckling. Det är också de områden jag handleder i. Läs mer om min forskning:

Terry Hartig

Among other topics, I study the ways in which visits to places like a garden, park or forest can promote effective functioning and physical and mental health. In particular, I try to understand how, when and with whom visits to such environments can promote stress recovery and other forms of psychological restoration. Together with Professor Per Lindberg and Ph.D. student Freddie Lymeus, I have been developing a framework for cooperation between the Department of Psychology and the Uppsala Botanical Gardens. The cooperative framework is meant to stimulate and support student research on questions concerning human behavior in the natural environment. Several students have already written or are presently writing their theses within this cooperative framework. If this sounds interesting to you, then feel free to contact me. I'll be happy to discuss possibilities with you.

Emily Holmes

Our research group, Emotional Mental Imagery Lab (EMIL), offers a student project in a virtual lab study (an experiment where the data collection is online and will not be affected by the COVID pandemic situation).

The project will investigate the response to viewing emotional film material (James et al., 2016), for example about COVID-19. In particular, we are interested in ways of reducing intrusive memories to stressful media exposure (see Holmes, O’Connor et al, Lancet Psychiatry, 2020) using a novel game-based intervention (Singh et al, 2020).

Due to the nature of our research (clinical translation, trauma, experiments etc.) we are looking for ambitious students and our expectation is that all C and D uppsats students attend our weekly lab meeting (Friday 10-11.30am).

References:

Timo Hursti

Beteendemedicin/hälsopsykologi/klinisk psykologi är huvudrubriker som innefattar det mesta av mina forskningsintressen. Kopplingen till den gastrointestinala vägen är kännetecknande för många av de fenomen jag har intresserat mig för. Illamåendebesvär i kliniska (fr a inom cancervården) och icke-kliniska sammanhang är ett exempel på dessa. Aspekter som studeras där innefattar bl a förekomst, medierande mekanismer, individuella skillnader och den subjektiva upplevelsen. Även andra psykosociala aspekter av cancer och dess behandling är intressanta.

Från illamående är inte steget långt till studier av inlärda födoämnesaversioner och mekanismer bakom dessa. Undvikande av viss föda kan också vara relaterad till etiska eller hälsoaspekter, vilket kan komma till uttryck i samband med vegetarianism och allergier. Huruvida mekanismer bakom undvikandet skiljer sig mellan olika grupper är av intresse. Relevansen av emotionen äckel/avsky i sammanhanget studeras också.

Jag är intresserad av att diskutera olika typer av uppsatsprojekt, inte bara inom de specifika områden som nämnts ovan. Även behandlingsstudier är intressanta. Min kliniska inriktning är kognitiv beteendeterapi där jag också har psykoterapeutkompetens.

Patrik Juslin

Jag erbjuder handledning inom musikpsykologi, som definieras som studiet av upplevelser och beteenden i samband med musik. Jag är särskilt intresserad av hur musik uttrycker och väcker känslor. Fokus ligger på grundforskning, men jag är inte främmande för tillämpad forskning. Musikgruppen använder ett brett omfång av metoder, bl a experiment, enkäter, videoobservation, fysiologisk mätning, datorsimuleringar och elektroniska dagböcker. För närvarande arbetar vi med ett nytt projekt, som med experimentella metoder studerar olika mekanismer genom vilka musik kan väcka känslor. Våra upplevelser av musik berättar en historia om vilka vi är som människor - både som individer och som art. På ett individuellt plan speglar upplevelserna våra minnen, preferenser och personlighetsegenskaper. På ett biologiskt plan är upplevelserna ett uttryck för människans förmåga att utnyttja potentiellt viktig information i ljud. Att förstå hur vi tolkar ljud, för att med känslor vägleda framtida beteende, är en central uppgift för den allmänna psykologin.

Skicka gärna ett meddelande och boka tid för ett möte.

Peter Juslin

Jag kan erbjuda handledning inom området kognitionspsykologi med tillämpning på människors bedömningar och beslutsfattande. Ett vanligt tema inom detta forskningsområde har varit att jämföra människors beteende med olika normer för rationellt beteende, bl a i syfte att undersöka om människor är så rationella som antas i många samhällsvetenskaper, och inte minst inom ekonomi (jmf med den s k ”Homo Economicus”). I våra forskningsprojekt försöker vi förklara de tillkortakommanden avseende människors bedömningar och beslut som dokumenterats i tidigare forskning genom att relatera beteendet dels till egenskaperna i naturliga beslutsmiljöer, dels till de kognitiva begränsningar som människor har.

Olga Kochukhova

Mitt forskningsintresse har ett kliniskt utvecklingspsykologiskt fokus. Just nu pågår ett stort longitudinellt projekt om mycket för tidigt födda barn som sker i samarbete med Akademiska barnsjukhuset. Barnen som ingår i projektet har följts med systematiska bedömningar från födsel till 12 års ålder. För tidig födsel innebär en ökad risk att utveckla perceptuella, kognitiva, beteendemässiga problem och sociala svårigheter. Man kopplar detta till hjärnskador som ofta diagnostiseras hos dessa barn med hjälp av MRI. Ögonproblem och problem med visuell perception är också vanliga hos denna grupp. De har ofta svårt med spatial perception och ansiktsigenkänning och kan utveckla dyslexi och ADHD. Existerande metoder (ultraljud, MRI, ögonkontroller) som kan identifiera hög-risk barn är inte tillräckligt specifika för att tidigt upptäcka barn som kommer utveckla, till exempel, perceptuella problem. Då anledningen till svårigheterna för dessa barn skiljer sig från tex ADHD kan de kräva andra typer av insatser. Projektets longitudinella syfte är att utveckla diagnostiska metoder som erbjuder rätt kunskap om dessa barns nedsättningar och ger en utgångspunkt för mer effektiv hjälp.

Att skriva uppsats inom detta område innebär ett samarbete med kliniska psykologer och fysioterapeuter på Akademiska barnsjukhuset. Ni kan också fördjupa er i psykometriska test som används i kliniska sammanhang och får djupare praktiska kunskaper som i fortsättningen hjälper er att ta beslut och utvärdera för- och nackdelar av olika kliniska instrument.

Välkomna att kontakta mig.

Charlotta Marhold

Informationen uppdateras ...

Lance McCracken

Informationen uppdateras ...

Philip Millroth

Min forskning fokuserar primärt på frågor rörande människors benägenhet att ta risker:

  • Till vilken grad fångar psykologiska beteendemått på riskbenägenhet andra faktorer (t ex kognitiva förmågor?
  • Vilken roll/vilka roller spelar riskbenägenhet i psykiatriska diagnoser (främst ångestrelaterade)?
  • Vilka beteenden i verkliga livet kan prediceras av riskbenägenet?
  • Vilka teoretiska ramverk är bäst lämpade för att beskriva riskbenägenhet?

Min publicerade forskning.

Jag kan erbjuda dig som student både att skriva inom projekt som redan är igång, men vill du ha mer fria tyglar kan vi komma på något roligt och spännande som anknyter till risk och osäkerhet! 

Håkan Nilsson

Informationen uppdateras ...

Pär Nyström

Jag är docent och forskare på Uppsala Barn- och Babylabb, och har mest jobbat med små barn i åldrarna 2-18 månader. Jag är intresserad av utvecklingen av olika kognitiva processer och deras samverkan. Mina specialintressen är EEG, 3D motion tracking, ögonrörelser och signalbehandling. Sedan 2010 har jag arbetat mycket inom Projekt Småsyskon, där vi följt spädbarn med äldre syskon med autism- eller ADHD-diagnos.

Jag har även varit handledare på projekt som ligger utanför mina specialområden, och det har också varit roligt!

Leo Poom

Jag forskar tillsammans med Anders Winman och Marcus Lindskog inom ett ämnesområde som överskrider gränsen mellan perception och kognitionspsykologi: Det approximativa nummersystemet (the Approximate Number System, ANS).

Människor tycks vara utrustade med ett approximativt "nummersinne", en förmåga att representera antal utan att behöva använda symboler (t ex arabiska siffror). Nummersinnet används för att snabbt avgöra hur många objekt som finns på ett visst ställe eller för att diskriminera mellan vilken av två uppsättningar av objekt som är fler i antal. I nummersinnet representeras antal alltmer inexakt ju större antalet är. Även om nummersinnet verkar vara en grundläggande kognitiv färdighet finns det stora individuella skillnader i precisionen med vilken människor kan representera antal. Forskning har visat att medan ett skarpt approximativt nummersinne tycks vara relaterat till god matematisk förmåga är ett inexakt nummersinne relaterat till matematiska svårigheter.

Nummersinnet och dess relation till färdigheter i matematik har till stor del studerats med hjälp av visuella uppgifter där deltagarna skall avgöra om en mängd av objekt (t ex gula punkter) består av fler eller färre objekt än en annan mängd (t ex blå punkter). I sådana situationer finns nästan alltid förutom antal, ett flertal perceptuella ledtrådar (cues) som samvarierar med antal. T ex om de gula punkterna är fler, upptar de samtidigt också en större area. Denna egenskap hos stimuli har gett upphov till en delning inom forskarsamhället. Medan vissa hävdar att det approximativa nummersystemet kan representera antal direkt utan att använda sig av perceptuella cues hävdar andra att nummersinnet inte har tillgång till någon direkt representation utan att en bedömning av antal baseras på en sammanvägning av perceptuella cues. För att kunna kartlägga hur precisionen i nummersinnet är relaterad till matematisk färdighet är det viktigt att undersöka dess natur med avseende på dessa två möjligheter.

Forskning kring nummersinnet har historiskt utförts inom två olika psykologiska traditioner. Medan kognitions- och utvecklingspsykologer har varit intresserade av relationen mellan precisionen i nummersinnet och kognitiva färdigheter (t ex matematisk förmåga) har perceptionspsykologer intresserat sig för de perceptuella egenskaperna hos de stimuli som används för att undersöka nummersinnet. I projektet bryggar vi dessa två traditioner för att få en mer detaljerad bild av nummersinnets natur och dess relation till matematiska färdigheter. Förutom att bidra till en fördjupad förståelse av nummersinnets natur tror vi att fynden från projektet har möjlighet att bidra till att förbättra undervisning i matematik och ge indikationer om vilka verktyg som kan vara fruktbara för att bättre hjälpa individer med matematiksvårigheter.

Jag erbjuder handledning främst inom ovanstående specialområde.

Erik Rautalinko

Jag handleder inom området kommunikation i parrelationer. Beroende på fenomenet som studeras kan både kvantitativ och kvalitativ metod användas, dock inte endast självskattningsdata. Fokus i parrelationer är relationstillfredsställelse och dess samband med hjälpsamhet, stöd och socialt utbyte, samt kommunikation hos sammanboende par. Även samband mellan likhet och komplementaritet i kommunikationen, attraktion och relationstillfredsställelse är lämpliga områden för en sådan uppsats.

Observera att jag inte handleder utanför detta område. Om du tycker att ämnet verkar intressant, så kontakta mig och jag berättar mer om hur uppsatser i området kan tänkas se ut.

Laura Singh

Our research group, Emotional Mental Imagery Lab (EMIL), offers a student project in a virtual lab study (an experiment where the data collection is online and will not be affected by the COVID pandemic situation).

The project will investigate the response to viewing emotional film material (James et al., 2016), for example about COVID-19. In particular, we are interested in ways of reducing intrusive memories to stressful media exposure (see Holmes, O’Connor et al, Lancet Psychiatry, 2020) using a novel game-based intervention (Singh et al, 2020).

Due to the nature of our research (clinical translation, trauma, experiments etc.) we are looking for ambitious students and our expectation is that all C and D uppsats students attend our weekly lab meeting (Friday 10-11.30am).

References:

Gunilla Stenberg

Jag forskar inom området utvecklingspsykologi, framför allt om barnets tidiga kognitiva, sociala och emotionella utveckling. För närvarande studerar jag hur små barn informerar sig i nya situationer genom att ”läsa av” andra människors ansiktsuttryck och reaktioner för att sedan använda sig av denna information för att hantera omvärlden. Detta fenomen, socialt refererande, studeras framförallt i experimentella studier. Exempel på intressanta frågar att gå vidare med är: 1. Hur tidigt kan detta fenomen studeras hos barn? 2. Varför vänder sig små barn hellre till vissa vuxna än till andra?

Anders Winman

Mina intresseområden ligger inom kognitiv grundforskning och kretsar runt bedömningar under osäkerhet, minne, kategorisering, inlärning, beslutsfattande etc. Jag är f n främst involverad i ett forskningsprojekt som studerar hur människan intuitivt gör bedömningar av olika statistiska egenskaper i omgivningen i anknytning till rationalitet, beslutsfattande, bedömningar under osäkerhet samt kategorisering. Utgångspunkten är att mänskligt beteende ytterst kan beskrivas som rationellt givet begränsningar i den kognitiva apparaten och ofullständig och felaktig information från omgivningen. Forskningen bedrivs empiriskt-experimentellt och syftar till teoriutveckling genom användande av kognitiv modellering.

Cecilia Wåhlstedt

Mitt forskningsområde är inom utvecklingspsykologi. Jag bedriver ett longitudinellt projekt där jag studerar barn med ADHD symtom. Heterogenitet hos barn med ADHD symtom är ett välkänt fenomen. Denna heterogenitet är framförallt förekommande inom tre olika områden: (1) hur de två olika ADHD symtom domänerna uttrycks (hyperaktivitet/impulsivitet och ouppmärksamhet); neuropsykologiska brister t ex exekutiva funktioner, motivation och vakenhetsgrad och (3) komorbiditet d v s samtidiga beteendeproblem såsom t ex trots, depression/ängslan, och försämrade skolprestationer. Trots att mycket forskning kring ADHD hos barn har genomförts under de senaste två decennierna är vår kunskapsnivå kring hur denna heterogenitet ser ut begränsad på grund av att få studier har genomförts med detta syfte. Projektet bygger vidare på min tidigare forskning inom området och syfte med projektet är att studera hur neuropsykologiska brister hos barn med ADHD symtom förändras under utvecklingen. Jag kommer vidare att studera barn med ADHD symtom som inte uppvisar neuropsykologiska brister för att ha möjlighet att upptäcka vilka möjliga faktorer som ligger bakom ADHD symtom hos dessa barn. Två befintliga icke-kliniska sampel ingår i studien där barn med höga nivåer av ADHD symtom har överselekterats. Ökad kunskap inom detta område kan hjälpa oss att identifiera mer homogena grupper av barn med ADHD symtom, vilket i sin tur kan förbättra tidig identifiering och behandling av barn med denna problematik.

Thomas Ågren

Informationen uppdateras ...